18 januari 2011

Att ta hand om...

Saker, ting, grejor, bröte...

Så otroligt mycket det finns i ett hem, i en människas tillvaro...

Att sortera upp ett gammalt bo...

Sorgligt och vemodigt, men samtidigt en chans att få lära känna, veta...

40 år efteråt...

5 kommentarer:

Marie Louise sa...

Känner igen den där känslan av vemod när man plockar efter någon... man stannar upp ibland när man hittar något som får en att fundera hur de hade det, ibland med sorg och ibland med lycka. Kram Marie

Tina sa...

Och upptäcka saker som man inte hade en aning om... Som man så gärna velat veta tidigare..

Och funderingar väcks, men ingen kan svara.

Då funderar man om man själv kommer att handla annorlunda. Berätta nu, eller låta dom efterlevande undra...

Myricas Farmor sa...

Ja håller med dig, man är som Hamstrar, samlar och samlar, varför och till vem.
Det har jag funderat över flera gånger.
Jag röjde efter min Faster när hon gått bort, fast jag lärde aldrig känna henne.
Så för mig vad det mycket som hon kunde ha kastat innan, men hon spara det......
HA det gott
kram

Lisbet sa...

Jo, jag vill ha däckbyte igen! Det var bra och enkelt för mej. Uppskattade det verkligen!
En veckostädning, bullabak eller annat tar jag också gärna emot!

Vemodigt, sorgligt och allt möjligt på en gång är det att röja upp och sortera, ordna i någons kvarlåtenskap. Väcker många känslor.

kramar

Åsa! sa...

Ja, det är jobbigt det där, men också viktigt att ta tag i. Kram på dig!